Birgitta Winqvist (född Jönsson) är född i Tossåsen men familjen flyttade till byn när Birgitta började skolan. De var många barn som var födda 1940 så hon hade många klasskamrater.
Efter sju års skola började hon som många andra flickor att jobba med trädplantering och det tyckte Birgitta var en rolig tid trots att man inte tjänade så mycket.
– Man var ju inte van att få några pengar så det var ju kul ändå tyckte man, säger Birgitta.
Hennes moster uppmuntrade Birgitta att bli frisör och ordnade att hon blev elev på en salong i Östersund där Birgitta bodde en period.
– Man gjorde mest lockar och kort hår på 50-talet, berättar Birgitta.
När hon var klar som frisörska flyttade hon hem till Storsjö och började klippa byborna. Hon hade en frisörsalong hemma i sin farmor och farfars hus. Då var det många som kom till byn vid sjöregleringen och behövde bli klippta.
Birgitta vågade inte ta så mycket betalt.
– Min pappa tyckte att det fick räcka med sju kronor! skrattar Birgitta.
Då träffade hon dalmasen Lennart Winqvist och flyttade med honom till Smedjebacken där de fick tre barn. Där stannade hon i 26 år och utbildade sig till sjukvårdsbiträde men jobbade också som frisörska.
Hon hade en dröm i 30 år om att åka runt i byarna och klippa folk. Så när hon var 48 år bosatte hon sig i Storsjö igen och åkte då till Doretea där hon köpte husvagnen som var en specialgjord Polarvagn för ambulerande frisörsalonger.
Hon åkte runt i 13,5 år tillsammans med sin lapphund till Börtnan, Klövsjö, Åsarna och Skålan med ”Birgittas Polarsalong”. Hon bodde i husvagnen när hon stannade i byarna flera dagar.
– Det var såå trevligt! tyckte Birgitta. Jag blev bekant med så många runt i byarna och de kom redan när jag parkerade vagnen och beställde tider.
Pehr Loo som liten när han fick fin färg i håret av Birgitta
