Om Skaft-Per i Ljungdalen – från 1972

maj, 1972

Denna inspelning gjordes troligen 1972. Den och många fler inspelningar hittades i arkivet på prästgården när den skulle säljas för många år sedan.

OBS! Mycket dåligt ljud!

Tar gärna emot korrigeringar av texten och foton på Skaft-Per eller den som berättar.

Ann Sandin-Lindgren
ann@poddradio-storsjokapell.se
0722-32 33 31

Förmodligen Per-Johan Östlund eller Sven Norlander som berättar.

Berättar om hur det gick till vid tinget. Om hur en drunkningsolycka avvärjdes under dramatiska former. Om älg- och tjäderjakt och skrock, sägner och om situationer som var lite dråpliga och roliga. Om spökerier och andra upplevda oförklarliga händelser. Om fritidsnöjen mest Söndagsbal. Om hans farfar som var med vid en jakt-olycka med vådaskjutning som resultat. Om en pojke som hamnade i en björnfälla ett s.k. björnflak och dog i fällan då den slog igen. Om gamla sagor och sägner från Storsjö. Om mejeriet. Om när de byggde i Valhall och om skalbolag. Om att det spökar i valhall och att samerna skyr platsen i fråga.


Så här står det i Lewi Gredanders bok STORSJÖ SOCKEN:

I Ljungdalen bodde en som hette Skaft-Per. Han var nämndeman och skulle till tinget i Hede. På den tiden vaktade man senorna på bockarna under brunsttiden. Det kallades förhärkning. Nu hade Skaft-Per sina byxor åtknutna nedanför knäna. När han vandrade in i tingsalen satt där några bruksvallsbor – dom var alltid slagfärdiga. De knuffade varandra och sade ”Han mått ha gått och jagat mycke han, eftersom dom blivit tvungna att härk han”

(P J Östlund, Storsjö)