Notfiske, ö-liv, huggarmat och förskolan

juli, 2016

Per Thure och Karin Åslund

karin_per_thure

 

Per Thure (f. 1936) växte upp på den lilla ön Långholmen i Storsjön med sina fyra syskon. Han fick som de flesta andra pojkar i byn börja jobba i skogen och hugga med timmersvans, barkspade och yxa när han var 14 år med sin far och farfar.
– Man trodde ju att man var storkarl då när man var 14 år, berättar Per Thure och skrattar.

Karin (f. 1940) växte upp på Lövnäset på andra sidan sjön och fick tidigt hjälpa sin mamma med sina tre småsyskon och också jobba som hembiträde i några granngårdar när de behövde hjälp i ladugården.  Hon jobbade extra på Konsum och jobbade även med plantsättning.
– Jag minns att mamma sa när jag fyllde sexton år att jag fick räkna mig som vuxen eftersom jag redan då fick jobba som en vuxen, säger Karin.

En vinter när Karin var 18 år jobbade hon som kocka i en skogskoja ovanför Flåsjön. Hon bodde i skogskojan och lagade mat till skogsarbetarna från Oviken men kommer inte ihåg att det skulle ha varit ensamt eller kallt när hon får frågan. Hon förde anteckningar i skogskojan och berättar vad hon lagade för mat i kojan till frukost, middag, aftonvard och kvällsmål.

Per Thure lärde sig av sin farfar att dra not. Han berättar hur det går till att från en båt fånga sik, öring och harr med denna speciella fångsteknik och hur man saltade in fisken och förvarade den i kaggar.

Trots att man tidigt fick börja jobba i skogen och arbeta redan som barn upplever inte Karin och Per Thure att det var ett hårt liv.
– Man tänkte inte på det då. Man har haft det bra! Det fanns ju inget annat här. Man anpassade sig till det som var,  mat fanns ju och kläder fick man när man behövde. Man hade ju inte så stora utgifter så man klarade sig på lite pengar. Det man behövde köpa var socker, salt och mjöl.

Storsjö fick en bilväg till Åsarna först 1921 och innan dess kunde man bara nå byn med häst och vagn. I slutet av 50-talet började byborna skaffa bil och Karin tog körkort 1958 när hon var 18 år

– Då var det inte vanligt att fruntimmer hade bil, säger Karin.

Efter att Karin varit hemma med sina barn började hon 1974 jobba på den nystartade förskolan i Storsjö där hon slutade för några år sedan när förskolan flyttade till Ljungdalen och Karin gick i pension.
I en pärm har hon sparat fotografier och arbeten som hon gjorde med barnen på förskolan. Hon lät barnen lära sig de många hantverk och arbetsuppgifter man hade förr som att kärna smör, göra ost, karda och spinna, koka egen såpa, färga garn, göra kvastar av björkar, koka messmör, använda björkrot för att göra korgar, fiska, sätta och skörda potatis och många andra sysslor.

 

skanna0087
Fr. vä. Per Thure Åslund, dansk huggare, Vidar Liljemark, Putt-Erik

Mat_skogskoja
Matsedeln som Karin som ung kocka gjorde i en skogskoja till huggarna från Oviken

2016-07-19 15.38.09
Dottern Marlene får visa barnen på förskolan hur man mjölkar

2016-07-19 15.38.59
Här visar Karin barnen på förskolan hur man separerar mjölk

2016-07-19 15.40.08
Per Thure låter barnen se hur man kokar messmör

2016-07-19 15.41.46
Och så får man åka skridskor