Ingemar hittar ofta guld

maj, 2019

Den här intervjun gjordes påsken 2019.

Ingemar Åslund bor på gården Flon i östra delen av Storsjö tillsammans med sin hustru Gunvi och de har precis blivit morföräldrar till Storsjös just nu nyaste invånare.

Bredvid ligger Ingemars mormors hus som numera är sålt till några som har det som fritidsboende.

Ingemar är yngst av en barnaskara på fem och han är elva år yngre än sin äldste broder Per-Ture Åslund.
– Som liten bodde vi ute på Lövön i Storsjön, berättar Ingemar. Sedan flyttade vi in till byn när jag var 3-4 år till det hus som vi bor i nu.

Först gick han som alla andra barn i skolan i byn men sedan gick han högstadiet i Hede där hans syster då bodde. Han slapp då bli inneboende hos någon okänd.
– Det var ganska bra, säger Ingemar.

I början av 70-talet när Ingemar hade gjort klart lumpen var Sveriges Geologiska Undersökning SGU i Storsjö och letade efter uran. Det var på den tiden då Sverige satsade på kärnkraft.
– Då hade jag turen att få vara med dom och så vart jag anställd av SGU. Jag fick lära mig ta prover, göra mätningar och allt möjligt.

Första sommaren var de och tog dyprover i alla bäckar som de analyserade på metaller.
– Vi tog ett prov var hundrade meter och då ser man vad som finns i närheten.

Sedan var de i Storsjö och borrade i Sölvbackstjärn och där fann de uran.
– Birger Östlund gjorde ett bra fynd på koppar, ute vid Bottenbäcken, så de var ju där och borrade också.

När det blev vinter blev Ingemar stationerad i Malå och var ute och letade uran med en mätare på skotern i fjälltrakterna. Där lärde han sig mer om s.k. blockletning och mätmetoderna.
– Blockletare, förklarar Ingemar, är en som letar malm för gruvbolag.

Sedan blev han förflyttad till Stockholm där han bodde några i år. Så småningom blev han utlokaliserad till Luleå. På somrarna flögs de ut på fjällen om det var mer än tre mil bort. Annars gick de hela vägen och bar utrustningen som användes och sov sedan i tält.

– Man låg ute hela somrarna i 10-dars-perioder. Det kunde ju regna i i tio dagar och sedan kunde det vara dåligt väder så man inte blev hämtad. Så man kunde bli borta i tre veckor ibland.

I Luleå fick Ingemar läsa geologi på högskolan via jobbet och lära sig göra berggrundskartor och malmberäkningar.

När SGU efter ett antal år lade ner malmprospekteringen blev Ingemar permitterad och flyttade tillbaka till Storsjö.
– Då blev kyrkvaktmästartjänsten ledig och då fick jag den.

Efter att ha träffat sin fru Gunvi så köpte de Ingemars mormors hus på Flon men sedan sålde de huset och flyttade till Svenstavik när barnen skulle börja högstadiet och bodde där i tio år tills alla de tre barnen hade slutat nian. Då flyttade de tillbaka till Flon där de nu bor.

– När vi bodde i Svenstavik blev jag kontaktad av ett bolag som hette Lappland Goldminers så då började jag igen med blockletning uppe i Svartliden norr om Lycksele där de gjort några fyndigheter med guld.

När man letar uran så har man en geigermätare som ger utslag men om man letar guld går man med en hammare och tittar på intressanta stenar och undersöker vad som finns i dem.
– Man kan inte se om det är guld då det är så små mängder utan man måste analysera dem först.

I Sverige har man brutit guld på flera ställen. Svartliden var ju en gruva med enbart guld och sedan finns det en gruva i Björkdalen i Västerbotten .
– Det finns gott om guld i Sverige, menar Ingemar. Och det finna många andra guldfyndigheter som man har hittat.

När Ingemar går ut i skogen tittar han ofta ner på marken efter intressanta stenar.
– Jag slår av en bit och så tittar jag på den. Om den ser bra ut så kan jag ta en analys på en provbit.

Ingemar har ett eget företag som heter ProspekteringserviceNord, samt har startat tillsamans med två andra, företaget Svensk Malmprospektering AB. 2008 startades han Botnia Exploration AB som idag är börsnoterat.

– Vi var från början 5 delägare i detta bolag och 2009 hittade vi höga halter guld i fast klyft 7 mil norr om Lycksele. Fyndigheten kallas Fäbotjärn och är idag på väg att börja brytas

Även Ingemars barn har blivit duktiga på att hitta mineraler. Dottern Elin
har vunnit pris på mineraljakten och han ser fram mot att lära sitt nya barnbarn att hitta mineraler.

I byn finns även Birger Östlund som är en duktig mineralletare.
– I Bottenbäcken utanför Storsjö har han hittat palladium som man använder i batterier och annat.

Ingemar hoppas att det blir mer inflyttning i byn.
– Nu när palladiumpriserna är så höga kanske man startar en gruva i Bottenbäcken. Det kanske skapar en del jobb, hoppas Ingemar.

Category: