Ett liv på fjället bland vandringsleder

augusti, 2016

Folke Liljemark (f 1936) berättar om hur det var att växa upp på gården Östhögen (på Storsjömål: Ustiãjjen) i Storsjö Kapell där hans mamma Gunhild skötte posten. Poststationen hade varit i nästan 100 år i släkten med mamma, mormor och en syster.

Han är näst yngst av fem syskon och gick i den första klassen i Storsjö skola som fick gå 7 år i skolan till skillnad mot sina äldre syskon som bara behövde gå 6 år.
– Vi ville ju gärna ut och jobba och tjäna pengar i skogen så fort som möjligt, säger Folke.

Han berättar om de hus som finns på gården idag. Det hus som Folke bor i är från 1800-talet och det köptes av hans farfars bror. Man ser på märkningen av timmerstockarna att huset har blivit flyttat. En s.k. slåtterstörrös (fäbodstuga) med eldstad i mitten som man bodde i när man slog ängarna med lie för vinterfoder. Ett prästhärbre från 1800-talet dit man lämnade en tionde till prästen av potatis, säd, fisk och kött som tidigare har stått bredvid kyrkan när prästen Petrén verkade i Storsjö.

När Folke var 14 år fick han börja jobba med sin far Tron Liljemark i skogen som körde timmer med häst och bo i skogskoja.

Han gjorde senare militärtjänst och fick göra FN-tjänst ett halvår i Gaza 1957.

Folke berättar levande och roligt om sina 25 års tjänst som naturbevakare och tillsynsman på Länsstyrelsen där han själv fick sköta om 40-50 mil leder i ett område från Sylarna, Helags, Oviksfjällen och söderut mot Funäsdalen, Tänndalen, Fjällnäs och även Rogen. Hur man fått fjällräven att överleva i fjällen och hålla undan rödräven.

Han berättar om vilka leder han idag rekommenderar som finns i närheten av Storsjö.

Han var en del av fjällräddningen i 40 år.

Category: