Ett friskt liv i skogen

augusti, 2016

Kalle Söder föddes i Särvsjön 1924 och fick som 13-åring börja jobba i skogen och hugga timmer och tillsammans med sin mamma, med lie jobba med slåttern på sommaren. Kalle hade fem systrar och hans systrar fick jobba som kockor i skogen eller som pigor på gårdar runtomkring.

De var 27 personer på Kalles hemgård och de bodde flera familjer i samma hus. De sov i köket, i kammaren och var helst de fick plats. De hade 14-15 kor och 5 hästar för att försörja familjen.

– Man var tvingad att arbeta hårt redan som 13-åring, säger Kalle. Det handlade inte om att tycka om det eller om man ville det eller inte. Man skulle hjälpas åt allihop!

Han berättar om hur skogspatronerna kom till Storsjö och lurade av folk deras skog.

– De skojade åt sig skogen och vi fick inget betalt för den, berättar Kalle. En fru på andra sidan sjön fick ett kjoltyg för hela sitt hemman. De lurade av människor vart enda dugg!

Han berättar hur han hamnade i Storsjö när han gick hit på dans och träffade Margot och ”blev lurad”. Nu har de varit gifta i 60 år.

Margot och Kalle bosatte sig på Margots föräldragård med Margots föräldrar, Alfred och Karolina Moe. Sedan byggde de sitt eget hus 1961.

Kalle jobbade 58 år i skogen för SCA (tidigare Vifstavarfs AB).

– Det var dåligt betalt. Rena slavarbetet! menar Kalle. Vi fick 1 – 1,5 öre per timmerfot. På en hel vintersäsong kunde en skicklig skogsarbetare tjäna kanske 1000 kronor. De flesta kom inte upp till det.

Från början använde man vanliga timmersvansar, yxor och barkspadar innan motorsågarna kom. De första motorsågarna var på 18 kilo och det krävdes två man för att såga med dem och man använde dem bara till att fälla trän.

Kalle tyckte om att jobba i skogen.

– Det var ett friskt liv! Det var hårt men det var friskt! Det var inte instängt. Man gjorde som man ville!

Category: