Flottning och skogsarbete

augusti, 2016

Vidar Liljemark (f.1930) bor idag på gården Östhögen (på Storsjömål: Usthögen) där han också växt upp med sina fyra syskon. I huset hade hans mamma postutlämning och de hyrde även ut rum till en Konsumföreståndare. Han berättar om hur de alla fick plats i köket och utdragssoffor i huset.

Han gick sex år i skolan och han var 14 år när han som alla andra pojkar i byn fick börja jobba i skogen för 2-3 kronor om dagen. De riktiga huggarna kom kanske upp till 5-6 kronor om dagen om de jobbade på bra då de fick lön efter ackord.

Vidar jobbade som huggare i nästan 30 år.

Han berättar om utvecklingen i skogen där man från början arbetade med timmersvansar och barkspadar innan motorsågen kom. 1952 skaffade han en av de första motorsågarna som vägde 18 kilo. Den kunde man bara använda till att fälla träd, inte kvista.

Trots att de fick jobba hårt så tyckte han att det var bra.

– Man visste ju inget annat, säger Vidar.

Hästkörare drog stockarna till ett vattendrag och när vårfloden kom flottades timret ner längs sjösystemet.

Vidar jobbade också med flottningen bl.a. på sjön Grucken och berättade hur det gick till att flytta timret från skogen med häst och hur olika flottarlag flottade timret från Storsjö på Ljungan ända till kusten i Sundsvall.

– Det var bråttom eftersom det var en kort tid som man kunde utnyttja vårfloden och de olika flottarlagen väntade längs flottningsleden, berättar Vidar.

På Storsjön hade man en spärr ett s.k. koppel, som en stor not, när stockarna kom åkande där man samlade upp timret. Man använde en flotte med en liten stuga på där det fanns ett vajerspel som  drevs av fyra personer som gick runt, runt och flyttade timret över sjön.

Vidar blev sedan skogsrättare och fick ett mer administrativt jobb och fick istället räkna på skog.

Idag jobbar han med att klippa gräs och slå ängarna runt husen och jagar fortfarande älg.

Category: